Pemba i love you!

 

Jag har rest runt en del i världen. Bott på en hel del schyssta hotell på härliga destinationer. Jag är nog ganska svår imponerad och det är inte ofta jag får en "wow" upplevelse. Igår började dagen tidigt. Klockan ringde runt 06 och vi åt lite frukt på rummet. En dryg timme hade vi checkat ut från Baraza och var på väg till flygplatsen på Zanzibar. 

Framme på flygplatsen fick vi hjälp att bär väskorna av en porter som jag såklart visste ville ha lite pengar. Han bar de kanske 50 meter och fick 5 dollar för det. Istället för tack sa han "give me 5 more, i have to eat". Vilken lirare!

Check-in var en upplevelse, framför allt för Jenny som inte flugit från såna här flygplatser förr. Security var bara ett litet tält, ingen kontroll egentligen, en enda gate och flygplanet var för 15 personer. 

Vi borde planet som var kokhett, AC, Snacks eller vatten var det inte tal om. Det guppar och vinglar i luften och så låter det, mycket. Flygresan var vara ca 25 minuter. 

 
 

Landade på Pemba och möttes av friska vindar, ett lugn. Inga ljud, knappt några människor (och då var vi på flygplatsen). 

Vi blev uppmötta av hotellets chaufför som körde en stor svart SUV. Snacks och vatten väntade i bilen vilket var välbehövt. 

Chauffören var superglad och berättade om Pemba och saker som vi åkte förbi. Pemba är en liten ö, eller snarare väldigt glesbefolkad ö. Jag uppfattade inte om det var 400 eller 4000 personer som bodde på hela ön. Jag tror 4000, varav de flesta jobbar med fiske eller jordbruk. 

Resan till hotellet var 1,5 timmar och som chauffören sa "1 hour of good road, 30 min of bad road". "Bad" road var skoj, lite off-road, guppade rejält. 

 

Väl framme på Constance Aiyana blev vi bemötta av massa personal och deras general manager Barabara. Vi tog några steg in och där kom den där "wow" upplevelsen. Hela hotellet är byggt i naturliga material, det mesta är vitt, blommor och växter överallt, bougainvillea som slingar sig runt pelare, dofter av citrongräs och kokos smyger sig på en. Rakt framför oss ser vi bara ett stort turkost hav. Vi går ner på stranden som är kritvit och så fin att det knorrar när man går på den, tänk som potatismjöl. Vi bor i en villa, lite mindre än den på Baraza men den är för mig mycket finare! Naturmaterial, utsikt över havet, högt i tak, gigantiskt säng. 

 
 

Efter en god lunch la vi oss på stranden. Nu har vinden avtagit och det är helt galet varmt. Vi är både trötta och somnar i skuggan ganska fort. Vaknar och är varma, doppar oss i havet och beställer in kokosnöt och passionfrukt. Livet! 

 
 

Sen börjar de duka på stranden för middagen. De har ett otroligt öga för detaljer. 

Blommor på stranden, lyktor i träd och även på stenar ute i havet. Upplevelserna bara fortsätter att växa. 

 

Jag ser verkligen fram emot den här vistelsen. Jag och Jenny har lite förstått vad vi gillar för typ av hotell och upplevelse. Hotell som ligger lite avsides, som är lite krångliga att ta sig till, barfota lyx, enkelt och avslappnat kombinerat med komfort och lyx. Det är mycket mer vår grej än att bo på t.ex 5 stjärniga Hilton eller nån annan klassikt lyxkedja. Vissa gillar det mer, förmodligen de festa eftersom det finns mycket mer såna typer av hotell!

 

Nu ska vi testa deras frukost! 

 

Ciao ciao

 

/Claudio




Claudio - Claudio Hjort - constanceaiyana - foodio - foodio matblogg - pang pang - pemba - pemba island - semester - semestertips - tanzania - uppleveklse - wow
1
Conny

Det där ser ut som den ultimata avslappningen. Njut av upplevelsen.

Allt gott

Conny

Svar: Tack Conny!
Claudio Hjort